Vad åt bönderna på stormaktstiden

Till vardags åt adelsmän och adelskvinnor ganska snarlik den maten som bönderna åt , men när det var kalas ville man imponera på gästerna. Svanen mitt på bordet, brutna servetter och duken med . Förlåt att du har fått vänta litet, det var inte min mening, men tiden bara rinner iväg i advent. Präster åt i allmänhet det samma som folk i allmänhet.

Samhället var indelat i fyra stånd eller grupper, dvs adel, präster, borgare och bönder. Prästerna räknades alltså som finare än borgare och bönder , .

Hur man förvarade sin mat och vad man åt skiljer sig därför från idag. Bönderna åt säsongsmat, vilket innebar att de åt mat som var aktuell för årstiden. För att kött , fisk, frukt och grönsaker skulle hålla sig längre saltade och torkade man maten.

Olof von Dahlin, samtida med Abraham Bäck och Linné. I böndernas kålgårdar växte olika slags kål, lök och enstaka rotgrönsaker, i vissa områden fanns också . Att leva under stormaktstiden har inte direkt varit en belöning. Med de många krigen som folk fick stå ut me bristen på mat och orättvisorna.

För det var ju inte speciellt jämställt mellan personer.

Bönder och arbetare åt mestadels bröd gjort på betydligt grövre mjöl med högre fiberinnehåll. I denna kategori inkluderas även bäverns svans, på grund av att den hade vad som såg ut som fjäll och levde stora delar av sitt liv i vatten, och även den vitkindade gåsen, eftersom man inte visste vart den flyttade om vintrarna. Det var ofta som adeln . Då gällde det att kunna kärna smör och ysta ost hemma på gården.

Mycket tidsödande arbete gick åt till att få fram basvaror vi tar för givet idag. Bröd bakades väldigt sällan och skulle vara länge. Knäckebröd höll sig bra. C-vitamin fick man endast ur . Men huvuddelen av kronans inkomster kom från skatter och arrenden som bönderna betalade. Gud hade sett till att kungen i alla lägen visste vad som var bäst för undersåtarna och riket.

Dessutom åt man rotfrukter som rovor, morötter och kålrot. Kål i alla former var så vanligt att köksträdgård kallades kålgård. Lök och vitlök var viktigt också.

Kött åt man, mer ju mer pengar man hade. Köttet var sällan färskt utan saltat, torkat eller rökt. Men vad var egentligen en borgare och vilken betydelse hade borgerskapet för samhällsutvecklingen i Europas olika delar?

Artikel där du kan läsa om livet bland svenska, tyska och finländska borgare i staden Viborg under medeltiden och stormaktstiden.

Vad vet du om märkning av mat och godis? Vet du vad de olika sifferkoderna för tillsatser i våra livsmedel står för ? Du hittar svaret i denna e-nummernyckel från Livsmedelsverket. Den visar vilken kod alla godkända tillsatser har, som färgämnen, konserveringsmedel, antioxidationsmedel, sötningsmedel med mera.

På hösten var nog vilt och viltfågel en uppskattat tillskott, hos de självägande bönderna och tjuvjagande torpare. Gemensamt för bönderna var dock att de bru-. En förening som håller på med levande historia från stormaktstiden i Sverige. Hennes smeknamn var Cajsa och hennes motto var man tager vad man haver. Under dessa omständigheter måste folk förlita sig på vad som producerades lokalt.

Nästan hela Europas befolkning bestod nu liksom tidigare av bönder som levde på landsbygden, men städerna blev allt fler och större allteftersom tiden gick. Vad är grejen med Vasatiden? Förenklad genomgång (12:min) för mellanstadiet där läraren Johanna Rexgård berättar stormaktstidens första del.

Dels var man tvungen att samarbeta för att utföra arbetet och dels hade byn en viktig social funktion. Arbetet bestod av både åkerbruk och. Dessa kallades skattebönder. Hur tedde sig egentligen stormaktstidens eviga krig för människorna på hemmafronten?

Trots att allmogen utgjor-de procent av Sveriges befolkning har den efterlämnat få skriftliga spår. Bönderna uppträder i centrala källserier från riksdagen eller från de olika rättsliga instanserna, men de skildras nästan alltid med . Vad var det för skillnad på Skatte-, krono- och frälsebönder? Detta är inte helt okomplicerat och innebörden har ändrats under århundradena.

Till och börja med så kommer namnen kommer från den typ av jord dessa bönder brukade. Skattebönder var brukare av skattejor dvs de ägde jorden och betalade skatt till kronan .