Till vardags åt adelsmän och adelskvinnor ganska snarlik den maten som bönderna åt , men när det var kalas ville man imponera på gästerna. Svanen mitt på bordet, brutna servetter och duken med . I fattigare hushåll åt man. Bönder och arbetare åt mestadels bröd gjort på betydligt grövre mjöl med högre fiberinnehåll.
Vid sädesbrist och svält . Då gällde det att kunna kärna smör och ysta ost hemma på gården.
Mycket tidsödande arbete gick åt till att få fram basvaror vi tar för givet idag. Bröd bakades väldigt sällan och skulle vara länge. Knäckebröd höll sig bra. C-vitamin fick man endast ur . Hur man förvarade sin mat och vad man åt skiljer sig därför från idag.
Förlåt att du har fått vänta litet, det var inte min mening, men tiden bara rinner iväg i advent. Präster åt i allmänhet det samma som folk i allmänhet. Samhället var indelat i fyra stånd eller grupper, dvs adel, präster, borgare och bönder.
Prästerna räknades alltså som finare än borgare och bönder , . Sverige det naturen kunde ge. De nordiska folken var bönder , naturfolk, som livnärde sig på jorden och skogen. Nästan hela Europas befolkning bestod nu liksom tidigare av bönder som levde på landsbygden, men städerna blev allt fler och större allteftersom tiden gick. Vad är grejen med Vasatiden? Men huvuddelen av kronans inkomster kom från skatter och arrenden som bönderna betalade.
Hur bodde de, vad åt de, hur var de klädda, hur skötte de sin hygien? Gemensamt för bönderna var dock att de bru- kade gårdar som utgjorde basen för deras och deras familjers för- sörjning. DEN MÅNGSKIFTANDE BONDEEKONOMIN. Det var ofta som adeln hade. Men det var ju inte så att.
Barn eller ungdomar, som inte hade någon familj byggde de faktiskt barnhem åt. I böndernas kålgårdar växte olika slags kål, lök och enstaka rotgrönsaker, i vissa områden fanns också fruktträd. Ofta var säden för dyr för att allmogen (bl.a. bönderna ) skulle ha råd att köpa den. Resultatet blev att matvanor varierade betydligt från en trakt till en annan, beroende på vilken sorts mat som fanns. Vad vet du om märkning av mat och godis?
Vet du vad de olika sifferkoderna för tillsatser i våra livsmedel står för?
Du hittar svaret i denna e-nummernyckel från Livsmedelsverket. Den visar vilken kod alla godkända tillsatser har, som färgämnen, konserveringsmedel, antioxidationsmedel, sötningsmedel med mera. Här kan du lära dig mer om de medeltida matvanorna. Informationen finns på Västarvet - en webbplats om natur- och kulturarv som drivs av Region Västra Götaland. Hennes smeknamn var Cajsa och hennes motto var man tager vad man haver.
Adeln åt gärna vilt från jakten plus olika fågelpastejer. Jag är lite funderasm, vad var det vanligaste man åt på medeltiden? Tror de åt rätt mycket grönsaker på somrarna och kött på vintrarna, men det är bara vad jag tror, eftersom människan ätit mycket grönsaker genom tiderna.
Människor bodde i byar med jordbruk runt omkring. Den var oftast belägen på enskild mark, och nyttjanderätten uppläts åt en . Dessutom åt man rotfrukter som rovor, morötter och kålrot. Det gjorde man ofta grytor på.
Kål i alla former var så vanligt att köksträdgård kallades kålgård. Lök och vitlök var viktigt också. Kött åt man, mer ju mer pengar man hade.
Köttet var sällan färskt utan saltat, torkat eller rökt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.